tisdag 27 december 2016
Händelse 3
Händelse 3
Efter att barnen fått kunskap om hur långt tid det tar för de olika föremålen att brytas ned, fick barnen ta med det skräp de hittat i Märtas hav och gå till återvinningen för att lära sig mer om källsortering. Innan vi gick till återvinningsstationen pratade vi med barnen om vad de trodde hände med skräpet när man slänger det på återvinningen.
Efter att barnen fått kunskap om hur långt tid det tar för de olika föremålen att brytas ned, fick barnen ta med det skräp de hittat i Märtas hav och gå till återvinningen för att lära sig mer om källsortering. Innan vi gick till återvinningsstationen pratade vi med barnen om vad de trodde hände med skräpet när man slänger det på återvinningen.
Vi gick
tillsammans med femårsgruppen och väl framme på återvinningsstationen fick
barnen sortera skräpet som de hade med sig. Under tiden barnen gjorde detta
fick vi sällskap av en kvinna som jobbar med att hämta det som vi slänger på
återvinningen. Barnen tyckte att kvinnas yrke verkade intressant och ställde
frågan om vad som händer med skräpet de lämnat efter sig. Genom att vi utgick
ifrån barnens visade intresse för återvinningsmaterialet och kvinnans yrke och
tar fasta på deras frågor, gjorde vi barnen till aktiva deltagare. (Engdahl,
Karlsson, Hellman, Ärlemalm-Hagsér, 2012). Kvinnan visade att skräp som
exempelvis metall kan bli en ny konservburk och skräp som plast kan bli en ny
pet-flaska. Genom detta uppmärksammades barnen på vikten av att återvinna och
att skräp kan återskapas och bli till nya saker.
Pedagogisk reflektion
Genom att
uppmärksamma barnen på att skräp kan återanvändas för att bilda nytt, gavs dem
kunskap om ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Genom att barnen fick förståelse
för varför det är viktigt att skräpet hamnar på återvinningen, är förhoppningen
att barnen därigenom ska bilda omsorg för sin närmiljö (Skolverket, 2016).
fredag 23 december 2016
Händelse 2
Händelse 2
En morgon när barnen kom till förskolan upptäckte dem att det låg skräp i den havsmiljö som de skapat. Detta ledde till ett engagemang hos barnen, eftersom de ville behålla sitt hav rent från skräp. Vi pedagoger tog tillfället i akt att spinna vidare på det som hänt. Vi frågade barnen hur de trodde att skräpet kommit dit och vad Märta tyckte om skräpet som hamnat i hennes hav.
Tillsammans med barnen utforskade vi skräpet som fanns i Märtas havsmiljö. Vi hittade en plastpåse, fiskelina, pet-flaska, cigarettfimp och tuggummi. Vi talade med barnen om vad som händer med saker när de hamnar i vattnet. Vi uppmärksammade dem på att det tar långt tid för saker att brytas ner och att det även kan göra skada för de som lever i havet.
Barnen fick i samma grupp som tidigare, tillsammans ta kort på skräpet och resonera och gissa hur långt tid det tar för de olika föremålen att brytas ned. Efter att barnen fått tid för reflektion gjorde vi en tidslinje med de foton barnen hade tagit på skräpet. Barnen fick gissa hur långt tid de tror att det tar för föremålen att brytas ned, vi skrev ner detta och satte upp på vår tavla. Efteråt sökte vi gemensamt i böcker och på nätet för att ta reda på föremålens faktiska nedbrytningstid.
Pedagogisk reflektion
Genom att göra på detta sätt uppmuntrade vi barnen till attreflektera och uttrycka sina egna åsikter. De fick även ta ställning till olika etiska dilemman och frågor i vardagen (Skolverket, 2016). Genom att vi pratade om föremålens olika nedbrytningsprocesser fick barnen möjlighet att lära sig vilka rättigheter och skyldigheter människor har gentemot miljön. Björklund (2014) menar att det är viktigt att inte enbart synliggöra fakta för barnen utan att bygga på deras tankar och idéer. Detta kan man göra genom pedagogisk dokumentation, vilket vi genom fotografierna och tidslinjen använde oss av.
torsdag 22 december 2016
Händelse 1
Händelse 1
Barnen i
femårsgruppen på Sjöstjärnans förskola har fått en flaskpost. Det visar sig att
denna flaskpost har kommit ifrån en fisk vid namn Märta. I brevet
ber Märta barnen om hjälp att finna ett rent och blått hav. Detta var inget som
Märta själv upplevt, utan bara fått berättat för sig från sina farföräldrar.
Efter att
barnen läst brevet från Märta uppkom en del frågor och funderingar. Vi
pedagoger ställde därför frågor till barnen om hur de tror att Märta kan
tänkas se ut och hur hon är som person och hur de tror att det ser ut där
Märta bor. Därefter fick
barnen skapa Märta. Samtliga barn i femårsgruppen fick samspela för att komma
fram till hur Märta skulle se ut.
Här gavs
barnen möjlighet till att utveckla sin förmåga att förstå och handla efter
demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och
beslutsfattande (Skolverket, 2016).
I
skapandet av Märta och hennes miljö fick barnen tillgång till
återvinningsmaterial så som papp, plastflaskor, kartonger och lådor. Även naturmaterial så som stenar, pinnar, gräs finns tillgängligt. Detta menar vi kunde ge barnen en
förståelse för att olika material inte behöver slängas och köpas nytt utan att det går bra att återanvända gammalt för att skapa nya saker. Björklund (2014) uttrycker även hon
att det är en god idé att använda sig av återvunnet material vid skapande i
förskolan.
Efter att
barnen gemensamt skapat Märta övergick de till att skapa miljön där Märta bor.
Även detta
skapandet skedde gemensamt. Detta anser vi gav barnen möjlighet att utveckla
sin skapandeförmåga (Skolverket, 2016).
Pedagogisk reflektion.
Genom
fantasi och tidigare erfaren kunskap gavs barnen möjlighet att samtala kring
olika arter och hur miljön i havet såg ut. På detta vis gavs barnen möjlighet att
utveckla sitt lärande kring naturvetenskap på ett lustfyllt sätt. Eftersom de
också hade tillgång till faktaböcker så kunde de bekräfta det de trodde sig
veta och fördjupa sina kunskaper. Vi valde att arbeta med barnens närmiljö
eftersom naturen i barnens närmiljö utgör en stor roll i arbetet med att
göra relationen mellan natur och barn konkret och lättillgänglig (Björklund,
2014).
Storyline presentation
Femårsgruppen på Sjöstjärnas förskola har visat stort intresse för stranden och havet. Dem visar redan viss kunskap kring vissa arter och miljö. Därför har vi valt att fokusera vår Storyline på hållbar utveckling i havet och förskolans närliggande havsmiljö.
Tid: Nutid
Plats: Ett hav nära Sjöstjärnans förskola
Karaktärer: Fisken Märta och Räkan Rut.
Händelseförlopp: Barnen på förskolan Sjöstjärnan får en flaskpost från fisken Märta, där Märta ber barnen om hjälp. Märta letar efter ett artrikt och friskt hav, detta har hon själv aldrig upplevt utan endast hört talas om från sina farföräldrar. Nu vill hon ha barnens hjälp att finna detta.
Ålder: En femårsgrupp på 6 stycken barn.
onsdag 21 december 2016
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)












