Händelse 2

Händelse 2

En morgon när barnen kom till förskolan upptäckte dem att det låg skräp i den havsmiljö som de skapat. Detta ledde till ett engagemang hos barnen, eftersom de ville behålla sitt hav rent från skräp. Vi pedagoger tog tillfället i akt att spinna vidare på det som hänt. Vi frågade barnen hur de trodde att skräpet kommit dit och vad Märta tyckte om skräpet som hamnat i hennes hav. 

Tillsammans med barnen utforskade vi skräpet som fanns i Märtas havsmiljö. Vi hittade en plastpåse, fiskelina, pet-flaska, cigarettfimp och tuggummi. Vi talade med barnen om vad som händer med saker när de hamnar i vattnet. Vi uppmärksammade dem på att det tar långt tid för saker att brytas ner och att det även kan göra skada för de som lever i havet. 

Barnen fick i samma grupp som tidigare, tillsammans ta kort på skräpet och resonera och gissa hur långt tid det tar för de olika föremålen att brytas ned. Efter att barnen fått tid för reflektion gjorde vi en tidslinje med de foton barnen hade tagit på skräpet. Barnen fick gissa hur långt tid de tror att det tar för föremålen att brytas ned, vi skrev ner detta och satte upp på vår tavla. Efteråt sökte vi gemensamt i böcker och på nätet för att ta reda på föremålens faktiska nedbrytningstid. 

Pedagogisk reflektion

Genom att göra på detta sätt uppmuntrade vi barnen till attreflektera och uttrycka sina egna åsikter. De fick även ta ställning till olika etiska dilemman och frågor i vardagen (Skolverket, 2016). Genom att vi pratade om föremålens olika nedbrytningsprocesser fick barnen möjlighet att lära sig vilka rättigheter och skyldigheter människor har gentemot miljön. Björklund (2014) menar att det är viktigt att inte enbart synliggöra fakta för barnen utan att bygga på deras tankar och idéer. Detta kan man göra genom pedagogisk dokumentation, vilket vi genom fotografierna och tidslinjen använde oss av.