Enskild reflektion - Fanny Rönnblom

Jag anser att storyline som pedagogisk metod är ett mycket givande sätt att tillvara ta barns frågor och funderingar, samtidigt som man riktar deras uppmärksamhet mot något förutbestämt ämnesområde. Tack vare att storyline utgår från barns perspektiv genom att berättelsen skapas av just barn med stöd från pedagoger, bildas ett sammanhang och engagemang hos barnen.

Barnen har inom det valda området stor valfrihet för berättelsens fortsatta utveckling. Storyline involverar på så sätt barnen genom deras egen delaktighet och inflytande i arbetet. Arbetssättet bidrar därmed till att stärka barnen då de bär på berättelsen och dess utförande. Genom att barn uppmuntras till att föra fram sina åsikter stärks också deras känsla av att kunna påverka och förändra (Björklund, 2014).

Jag anser att storyline är ett inspirerande och inkluderande arbetssätt som jag tror är mycket uppskattat av barn. Arbetet är kreativt och fokus är riktat mot barnen och deras tankar och funderingar. Det är ett användbart arbetssätt där många viktiga läroplansmål kan synliggöras.

Förskolan är den startpunkt som lägger grunden för barns fortsatta lärande (Engdahl, Karlsson, Hellman & Ärlemalm-Hagsér 2012). Därigenom anser jag att storyline som metod öppnar upp arbetet kring hållbar utveckling genom att miljöfrågor integreras i projektet. Vidare betonar Engdahl et al. (2012) vikten av att kunskap om natur och miljö sker genom barns egna upptäckter.

Fördelen med storyline är att arbetet med det valda ämnesområdet blir mer lärorikt för barnen då det sker på ett kreativt och lustfyllt sätt, och där barnen är med och skapar berättelsen. Som i detta fall blir arbetet med hållbar utveckling mer givande då barnen inledningsvis får en flaskpost från fisken Märta som bor i havet. Genom att fisken Märta ber om barnens hjälp och tankar kring det rena blå havet blir barnen direkt inkluderade. Barnen får då samtala kring det rena blå havet och diskutera vad det kan innebär med ett blått och rent hav, vad det kan ha blivit av det och varför. På så sätt får barnen på ett lustfyllt sätt tala kring vår havsmiljö och människans påverkan på havet. Vidare får barnen också samtala och diskutera kring andra miljöaspekter och vad hållbar utveckling innebär. Genom att aktuella frågor diskuteras av de som senare ska leva i vår miljö öppnas lärandet för hållbar utveckling. En sådan förskola visar på framtidstro, engagemang och samhällsansvar och kan därigenom, tillsammans med barnen, bedriva ett sanningsenligt lärande för hållbar utveckling (Björklund, 2014).

Arbetet med storyline har varit givande då jag fått fundera över praktiska tillvägagångssätt att lära ut om arbetet kring hållbar utveckling. Mitt eget lärande har vidgats och jag ser fram emot att få praktisera detta arbetssätt på min framtida arbetsplats. Enligt mig är det av stor vikt att fokus ligger på barnen och att de inte endast skall vara delaktiga utan faktiskt också känner av det genom att de står för berättelsens fortskridande. Storyline möjliggör för fantasi, kreativitet och barns sociala samspel vilka är viktiga kunskaper enligt mig.

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012). Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.  Hämtad 2017-01-11 från http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf