Enskild reflektion - Kajsa Samuelsson

Innan detta arbete med Storyline var det något helt nytt för mig som jag tidigare inte hade hört talas om eller hade en aning om vad det innebar. Efter att ha fått möjlighet att testa på att arbeta med Storyline och fundera och analysera kring det som arbetssätt känner jag mig väldigt positiv till den metoden att arbeta och ser väldigt mycket fram emot den dagen jag är färdig förskollärare och kan jobba med denna metod i en riktigt barngrupp.

Att vi fått möjligheten att arbeta med Storyline under denna kurs har fått mig att reflektera över Storyline som en pedagogisk metod och hur det på bästa sätt kan tänkas användas i förskolan samt för och nackdelar med det. Jag anser att Storyline är en mycket fördelaktig metod och att man med hjälp av det kan få in många punkter från läroplanen. Det vill säga om man bara är öppensinnad och vågar se alla möjligheter på vägen. Barnen blir otroligt viktiga aktörer i detta sätt att arbeta och samarbete är en viktig förutsättning för att arbetet ska bli lyckat och kunna fortskrida. Björklund (2014) talar om att barnen ska ges möjlighet att känna ansvar och en upplevelse av att de kan påverka. Jag anser att barnens delaktighet, påverkan och inflytande är en av de allra viktigaste och mest positiva delarna i Storylinearbetet. Jag anser även att det är en mycket spännande metod både för pedagoger och barn då man inte kan förutspå innan var arbetet barkar hän utan att man helt enkelt får vara öppensinnad, påhittig och villig att lära och låta det ta ut svängarna. Det leder även till att barn i arbetet med Storyline ges möjlighet att utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära vilket också är ett av många viktiga mål i läroplanen för förskolan (2016)

I vårt arbete med Storyline lade vi stor vikt vid att låta barnen vara med att påverka och utforma det händelser som uppstod på vägen. Det gäller att som pedagog vara lyhörd och påhittig för att kunna hänga med i svängarna och utforma arbetet på ett lärorikt sätt och tänka på hur man väljer att ställe nyckelfrågor som kan ta arbetet vidare. Det var viktigt för oss att arbetet skulle ske över en längre tid för att barnen verkligen skulle ges chansen att ta till sig kunskap kring ett hållbart miljöarbete. Vi ville även göra ett arbete där materialet som barnen skapat kunde finnas kvar på förskolan under arbetes gång, detta för att konkretisera för barnen och att de på egen hand skulle ha möjlighet att gå tillbaka för att titta, samtala eller fundera. Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér (2012) talar om att tillägna kunskap kring miljö och natur utvecklas på ett bra sätt om barnen tillåts göra egna upptäckter och om utforskandet av naturen sker med hjälp av lek som metod för lärande.

Jag anser att Storyline är en fördelaktig metod att använda sig utav i förskolan, framförallt när det kommer till att låta barnen få förståelse för hållbar utveckling men också gällande andra viktiga delar som man kan tänkas ta upp i förskolan. Med hjälp av Storyline som metod anser jag att man kan skapa en medvetenhet hos barnen kring hållbar utveckling samt en vilja att agera och påverka. Jag tror att med hjälp av de olika händelserna som kan ske i storylinearbetet kan man ge barnen möjlighet att själv skapa kunskap och genom det också ge dem möjligheterna och skapa motivation att genomföra det som de själva vill. Sellgren (2009) talar om att det är främst tre faktorer som påverkar vår handlingskompetens. Dessa tre är kunskap, motivation och möjligheter.

Jag anser att vårat arbete med Storyline varit både lärorikt och utmanade. Man fick utmana sig själv och tänka i nya banor men jag anser att resultatet blev som vi önskat. Barnen har varit huvudpersoner i sitt eget lärande och de har fått möjlighet att lära sig mer kring hållbar utveckling tack vare de olika händelserna som skett på vägen. De har även varit skapare av de olika karaktärerna i Storyline samt miljön vilket jag anser gett dem möjlighet att skapa en förståelse kring naturen och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra vilket också är ett av många viktiga mål i läroplanen för förskolan (2016).  Jag anser att det även ger barnen en meningsfullhet och lust att lära, om de själva får vara viktiga aktörer och vara med och påverka och tycka till.

Referenslista.

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012).

Lärande för hållbar utveckling – är det något för förskolan, eller?
Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Sellgren, Germund (red.) (2009). Förskolan för en hållbar utveckling : handledning.
Solna: Världsnaturfonden WWF.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.wwf.se/source.php/1603564/Frskolan%20fr%20en%20hllbar%20utevckling.pdf

Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket