Enskild reflektion - My Nilebo

Att arbeta med en storyline är något som jag upplevde som svårt till en början. Men jag tror att det jag personligen tyckte var svårast var att låtsas ha barn som deltog i Storylinen. Då vi var bara vuxna som på förhand kom överens om hur vi hade velat utforma vår storyline så blev det inte jättemånga förändringar i vår berättelse under tidens gång.

Däremot tror jag att det hade kommit mer naturligt och berättelsen hade förts vidare på ett mer naturligt sätt om man hade arbetat på detta sätt med barn. Barn har många tankar och uttrycker dem oftast lite mer obehindrat än en vuxen vilket jag tror hade gett fler och annorlunda infallsvinklar till en storyline. Efter detta arbetet är storyline något jag känner att jag har tillräckligt grepp om för att kunna använda tillsammans med barn i verksamheten vilket jag inte kände i början.

Vi har dock tänkt oss in i realistiska scenarion som vi tror skulle kunna vara sanna i en barngrupp vid havet. Då jag växt upp på en ö har jag en väldigt nära relation till havet och tyckte därför att just havet som miljö var spännande. Jag lärde mig ett par nya saker genom detta arbetet. Dels att det finns ett certifikat för hållbart fiske och dels hur otroligt lång tid det tar för saker att brytas ner i havet. Att arbeta med just havet är inte bara relevant för förskolor som ligger nära havet men det kanske blir lite extra viktigt och meningsfullt för barn på en förskola nära hav då de vistas nära vattnet och liksom mig kanske har en annan relation till havet än barn som inte har havet lika nära.

Att den tillgängliga naturen kan spela en stor roll i barns lärande om hållbar utveckling och kan väcka frågor och funderingar på ett annat sätt än avsaknaden av den är något som Björklund (2014) skriver om. Hon skriver även att ”enligt det tänkande som Lenz Taguchi (2012) för fram, formar även naturen vårt diskursiva tänkande” (s. 40). Vilket jag tolkar som att vi, som jag skrev ovan, i samspel med naturen tänker annorlunda än i innemiljö och att den natur vi har runt oss påverkar vad vi upplever som viktigt.

Genom att barnen får utforska havsmiljön efter trålning tror jag många funderingar väcks angående hur en välmående havsmiljö och fungerande ekosystem ser ut. Genom att förstå hur människor påverkar naturen får de chans att reflektera över hur de kan bidra ”till en bättre miljö både i nutid och framtid” (Skolverket 2016, s. 7). Jag tänker att uppbyggandet av en välmående havsmiljö i sista händelsen är ett sätt att skapa en positiv och hoppfull framtidsvision för barnen som förhoppningsvis lämnar spår efter sig och motivation att leva och handla på ett sådant sätt som gynnar natur/hav längre fram i livet.

Referenser; 

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2016.

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: Studentlitteratur

Enskild reflektion - Kajsa Samuelsson

Innan detta arbete med Storyline var det något helt nytt för mig som jag tidigare inte hade hört talas om eller hade en aning om vad det innebar. Efter att ha fått möjlighet att testa på att arbeta med Storyline och fundera och analysera kring det som arbetssätt känner jag mig väldigt positiv till den metoden att arbeta och ser väldigt mycket fram emot den dagen jag är färdig förskollärare och kan jobba med denna metod i en riktigt barngrupp.

Att vi fått möjligheten att arbeta med Storyline under denna kurs har fått mig att reflektera över Storyline som en pedagogisk metod och hur det på bästa sätt kan tänkas användas i förskolan samt för och nackdelar med det. Jag anser att Storyline är en mycket fördelaktig metod och att man med hjälp av det kan få in många punkter från läroplanen. Det vill säga om man bara är öppensinnad och vågar se alla möjligheter på vägen. Barnen blir otroligt viktiga aktörer i detta sätt att arbeta och samarbete är en viktig förutsättning för att arbetet ska bli lyckat och kunna fortskrida. Björklund (2014) talar om att barnen ska ges möjlighet att känna ansvar och en upplevelse av att de kan påverka. Jag anser att barnens delaktighet, påverkan och inflytande är en av de allra viktigaste och mest positiva delarna i Storylinearbetet. Jag anser även att det är en mycket spännande metod både för pedagoger och barn då man inte kan förutspå innan var arbetet barkar hän utan att man helt enkelt får vara öppensinnad, påhittig och villig att lära och låta det ta ut svängarna. Det leder även till att barn i arbetet med Storyline ges möjlighet att utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära vilket också är ett av många viktiga mål i läroplanen för förskolan (2016)

I vårt arbete med Storyline lade vi stor vikt vid att låta barnen vara med att påverka och utforma det händelser som uppstod på vägen. Det gäller att som pedagog vara lyhörd och påhittig för att kunna hänga med i svängarna och utforma arbetet på ett lärorikt sätt och tänka på hur man väljer att ställe nyckelfrågor som kan ta arbetet vidare. Det var viktigt för oss att arbetet skulle ske över en längre tid för att barnen verkligen skulle ges chansen att ta till sig kunskap kring ett hållbart miljöarbete. Vi ville även göra ett arbete där materialet som barnen skapat kunde finnas kvar på förskolan under arbetes gång, detta för att konkretisera för barnen och att de på egen hand skulle ha möjlighet att gå tillbaka för att titta, samtala eller fundera. Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér (2012) talar om att tillägna kunskap kring miljö och natur utvecklas på ett bra sätt om barnen tillåts göra egna upptäckter och om utforskandet av naturen sker med hjälp av lek som metod för lärande.

Jag anser att Storyline är en fördelaktig metod att använda sig utav i förskolan, framförallt när det kommer till att låta barnen få förståelse för hållbar utveckling men också gällande andra viktiga delar som man kan tänkas ta upp i förskolan. Med hjälp av Storyline som metod anser jag att man kan skapa en medvetenhet hos barnen kring hållbar utveckling samt en vilja att agera och påverka. Jag tror att med hjälp av de olika händelserna som kan ske i storylinearbetet kan man ge barnen möjlighet att själv skapa kunskap och genom det också ge dem möjligheterna och skapa motivation att genomföra det som de själva vill. Sellgren (2009) talar om att det är främst tre faktorer som påverkar vår handlingskompetens. Dessa tre är kunskap, motivation och möjligheter.

Jag anser att vårat arbete med Storyline varit både lärorikt och utmanade. Man fick utmana sig själv och tänka i nya banor men jag anser att resultatet blev som vi önskat. Barnen har varit huvudpersoner i sitt eget lärande och de har fått möjlighet att lära sig mer kring hållbar utveckling tack vare de olika händelserna som skett på vägen. De har även varit skapare av de olika karaktärerna i Storyline samt miljön vilket jag anser gett dem möjlighet att skapa en förståelse kring naturen och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra vilket också är ett av många viktiga mål i läroplanen för förskolan (2016).  Jag anser att det även ger barnen en meningsfullhet och lust att lära, om de själva får vara viktiga aktörer och vara med och påverka och tycka till.

Referenslista.

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012).

Lärande för hållbar utveckling – är det något för förskolan, eller?
Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Sellgren, Germund (red.) (2009). Förskolan för en hållbar utveckling : handledning.
Solna: Världsnaturfonden WWF.
[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.wwf.se/source.php/1603564/Frskolan%20fr%20en%20hllbar%20utevckling.pdf

Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket

Enskild reflektion - Fanny Rönnblom

Jag anser att storyline som pedagogisk metod är ett mycket givande sätt att tillvara ta barns frågor och funderingar, samtidigt som man riktar deras uppmärksamhet mot något förutbestämt ämnesområde. Tack vare att storyline utgår från barns perspektiv genom att berättelsen skapas av just barn med stöd från pedagoger, bildas ett sammanhang och engagemang hos barnen.

Barnen har inom det valda området stor valfrihet för berättelsens fortsatta utveckling. Storyline involverar på så sätt barnen genom deras egen delaktighet och inflytande i arbetet. Arbetssättet bidrar därmed till att stärka barnen då de bär på berättelsen och dess utförande. Genom att barn uppmuntras till att föra fram sina åsikter stärks också deras känsla av att kunna påverka och förändra (Björklund, 2014).

Jag anser att storyline är ett inspirerande och inkluderande arbetssätt som jag tror är mycket uppskattat av barn. Arbetet är kreativt och fokus är riktat mot barnen och deras tankar och funderingar. Det är ett användbart arbetssätt där många viktiga läroplansmål kan synliggöras.

Förskolan är den startpunkt som lägger grunden för barns fortsatta lärande (Engdahl, Karlsson, Hellman & Ärlemalm-Hagsér 2012). Därigenom anser jag att storyline som metod öppnar upp arbetet kring hållbar utveckling genom att miljöfrågor integreras i projektet. Vidare betonar Engdahl et al. (2012) vikten av att kunskap om natur och miljö sker genom barns egna upptäckter.

Fördelen med storyline är att arbetet med det valda ämnesområdet blir mer lärorikt för barnen då det sker på ett kreativt och lustfyllt sätt, och där barnen är med och skapar berättelsen. Som i detta fall blir arbetet med hållbar utveckling mer givande då barnen inledningsvis får en flaskpost från fisken Märta som bor i havet. Genom att fisken Märta ber om barnens hjälp och tankar kring det rena blå havet blir barnen direkt inkluderade. Barnen får då samtala kring det rena blå havet och diskutera vad det kan innebär med ett blått och rent hav, vad det kan ha blivit av det och varför. På så sätt får barnen på ett lustfyllt sätt tala kring vår havsmiljö och människans påverkan på havet. Vidare får barnen också samtala och diskutera kring andra miljöaspekter och vad hållbar utveckling innebär. Genom att aktuella frågor diskuteras av de som senare ska leva i vår miljö öppnas lärandet för hållbar utveckling. En sådan förskola visar på framtidstro, engagemang och samhällsansvar och kan därigenom, tillsammans med barnen, bedriva ett sanningsenligt lärande för hållbar utveckling (Björklund, 2014).

Arbetet med storyline har varit givande då jag fått fundera över praktiska tillvägagångssätt att lära ut om arbetet kring hållbar utveckling. Mitt eget lärande har vidgats och jag ser fram emot att få praktisera detta arbetssätt på min framtida arbetsplats. Enligt mig är det av stor vikt att fokus ligger på barnen och att de inte endast skall vara delaktiga utan faktiskt också känner av det genom att de står för berättelsens fortskridande. Storyline möjliggör för fantasi, kreativitet och barns sociala samspel vilka är viktiga kunskaper enligt mig.

Referenslista

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012). Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.  Hämtad 2017-01-11 från http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Enskild reflektion - Lisa Karlsson

Arbetet med storyline har varit intressant och krävande ur många aspekter. För mig och gruppen var storyline ett nytt arbetssätt och vi skulle inte enbart fördjupa oss i litteraturen kring hållbar utveckling. Utan vi skulle också fördjupa oss i arbetssättet storyline.

Första grupptillfällena gick därför åt att försöka förstå sig på vad storyline var, stod för och bestod av. Efter givande föreläsningar av Anna H och Globala skolan trodde jag att jag hade grepp över storyline som arbetssätt. Men ack så fel jag hade. Fenomenet att planera ett arbete för barn, och redovisa för en påhittad barngrupp under tidens gång, tog tid att förstå sig på och komma runt.

När vi väl trodde oss kommit underfund med storyline som arbetssätt kunde vi välja tema runt hållbar utveckling och börja planera en grund till arbetet vi skulle presentera för ”barnen”. Vårt valda ämnesområde blev havet. Detta eftersom vi har fått en förståelse för hur havet blir påverkat av människors konsumering och tillvägagångssätt. För att kunna skapa en hållbar framtid måste vi lära oss att inte använda oss av mer resurser än vad vi har tillgång till och att inte ta mer från våra ekosystem än vad vi kan återskapa (WWF, 2014). Något som vi ville att barnen skulle få förståelse för. Förskolan ska ge barn möjlighet att utforska och känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet. Barn ska också ges möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön (Skolverket, 2016). Vi kunde via havet se en ingång till barnens visade intresse av sin närliggande havsmiljö. Enligt Björklund (2014) är vatten ett tacksamt område att jobba med i förskolan eftersom det tar upp alla aspekter av hållbar utveckling, ekologisk, social och ekonomisk.

 För mig var det viktigt att barnen fick äga projektet själva, att det var de som förde projektet framåt. Det är av stor vikt att barn får vara aktiva deltagare (Engdahl, Karlsson, Hellman, Ärlemalm-Hagsér, 2012). Det är också viktigt att inte enbart framföra information och fakta till barnen, utan att också uppmärksamma deras tankar och göra det synligt för barnen att vi hör och tar åt oss dem och därefter bygger vidare på deras tankar (Björklund, 2014). Genom arbetssättet storyline var detta möjligt, karaktärer och miljö skulle byggas av barnen och grundas på deras reflektioner. Därför kändes det viktigt att nyckelfrågorna var väl genomtänkta och rätt formulerade. Inte enbart för att vi ”personal” hade möjlighet att starta ett intresse hos barnen och sätta igång tankar kring det valda ämnesområdet som vi hade planerat. Utan också för att våra egna värderingar just i nyckelfrågorna kunde styra barnen alldeles förmycket. Vilket vi inte eftersträvade. Här gällde det att vara neutral, ge barnen en fråga som de sedan kunde ta ställning kring helt själva och föra projektet framåt.

Detta passade mig väldigt bra eftersom jag ser på barn som kompetenta individer och genom att arbeta med storyline som arbetssätt kan man uppmärksamma barns egna tankar och åsikter och bygga på dessa. Jag tror att om vi bara ger barn tid och lyssnar på dem kommer vi att få många idéer och faktiska problemlösningar, stort som smått, kring just hållbar utveckling.

Storyline som arbetssätt passade mig bra också för att storylinearbetet kunde genomsyra hela verksamheten, precis så som arbetet med lärande för hållbar utveckling ska göra (Björklund, 2014). Eftersom barns normer och världen skapas i lek och konkreta upplevelser och påverkas av vuxnas förhållningssätt (Skolverket, 2016) funkar stroyline som ett bra tillvägagångssätt för att bredda barns världsbild och förståelse kring hållbar utveckling. Detta för att storyline innebär mycket praktiskt skapande, det blir konkret för barnen vad det arbetar med och när arbetet förs framåt. Något som också är bra är att det blir lättare för pedagoger att utvärdera arbetet när det är praktiskt genomfört. Det blir något som man kan gå tillbaka och ta på, och på så sätt underlättar det utvärderingen. Man kan också höra vart barns intresse har legat, vad man ska ta med sig till eller utveckla till nästa projekt.

Jag ser fram emot att använda mig av storyline som arbetssätt igen. Jag tror då att det kommer bli enklare att komma igång med processen eftersom man då har erfarenhet kring arbetssättet.

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012). Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf

Living Planet Report (2014). Sammanfattning av Världsnaturfondens WWFs Living Planet Report 2014. I WWF International. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.wwf.se/source.php/1580065/Living_Planet_Report_2014_Svensk_sammanfattni ng_20141030.pdf

Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. utg.]). Stockholm: Skolverket.

Enskild pedagogiskt reflektion.

Pedagogisk reflektion om storyline.

Att arbeta med storyline var en helt ny arbetsmetod för mig. Jag hade aldrig hört talas om detta arbetssätt varken i förskolan eller i min tidigare utbildning. I början av arbetet var min första tanke att det krävde mycket jobb och det var rörigt. När jag och min studiegrupp väl hade diskuterat och börjat med planeringen fick jag en annan uppfattning om arbetsmetoden. Jag menar att metoden var spännande, lärorik och det öppnar upp ett helt nytt sätt där pedagogerna och barnen samarbetar med varandra. Med hjälp av nyckelfrågorna anser jag att pedagogerna fortfarande kan styra och påverka barnen in på rätt spår utan att dom känner av det. För att barnen ska hålla sig inom ämnet under arbetets gång finns pedagogerna alltid med som stöd och de använder nyckelfrågorna som en hjälp. Jag menar även att pedagogerna med hjälp av nyckelfrågorna kan arbeta ämnesövergripande och få in många mål från läroplanen på ett naturligt sätt för barnen. Ärlemalm-Hagsér (2012) skriver att alla barn lär olika och med olika sinnen. Min åsikt är att arbetssättet med storyline ger alla barnen en chans till ett lärande eftersom metoden sker med både praktiskt och teoretisk genom olika tillvägagångssätt. Jag anser att storyline är ett otroligt bra arbetssätt för att fånga och få barnen intresserade om hållbar utveckling. Det blir även ett meningsfullt lärande för barnen eftersom det är baserat på deras egna idéer och tankar.

Min åsikt är att med denna arbetsmetod ger pedagogerna barnen inflytande genom att dom får skapa en handling, miljö och olika karaktärer. Skolverket (2016) skriver att förskolan ska ge barnen en chans till att utveckla förmågan att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika beslutsfattande. Jag menar att med detta arbetssätt får barnen vara med och påverka demokratiskt, dom får ha inflytande och att alla barnen får en chans till att uttrycka sina egna åsikter. Björklund (2014) skriver att det är viktigt att barnen känner sig delaktiga och att deras tankar och idéer tas på allvar. Jag anser att arbetsmetoden är ett bra sätt där man ger barnen inflytande och dom får vara med och påverka i en demokratisk process i förskolan.

Jag har lärt mig en helt ny arbetsmetod som jag kommer att ta med mig i mitt framtida yrke som förskollärare. Jag har även fått en kunskap om hur man bygger upp en bra struktur för barnens kommande arbete i storylinen. Jag menar att det är viktigt att pedagogerna har bra nyckelfrågor som barnen sedan kan arbeta vidare med i deras händelser för att få ett lärande. Jag anser att storyline som metod är spännande, ett nytänkt arbetssätt och en utmaning för både pedagogerna och barnen. Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan anser jag är otroligt viktig för att barnen ska kunna påverka problemen som finns i världen. Genom att arbeta om hållbar utveckling med storyline som en metod anser jag att det bidrar till ett meningsfullt och roligt lärande för barnen.

Referenslista.

Björklund, S. (2014). Lärande för hållbar utveckling: i förskolan. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur

Skolverket. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Reviderad. 2016

Ärlemalm-Hagsér, E (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll,

delaktighet och aktörskap kommunicerat i text.[Elektronisk]. Tillgänglig:

https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/417

Av: Johanna Edentun