Händelse 5

Händelse 5

Barnen har tillsammans i grupp återuppbyggt havsmiljön, på ett sådant sätt som de trodde att Märta och andra arter ville ha det. Vi ställde frågan till barnen, hur de tror att ett hav där många arter trivs, ser ut? Det framgår att barnen fått kunskap kring hållbar utveckling och ett friskt ekosystem i havet, på sättet de återskapat miljön. Det framgår även att de fått kunskap kring detta genom de samtal och resonemang de förde med varandra. I barnens samspel med varandra kom de fram till att ett friskt hav borde bestå av växtlighet, vilket ledde till att barnen valde att tillsammans skapa ytterligare sjögräs att placera i sin havsmiljö. Barnen resonerade vidare och kom fram till att ett friskt hav även ska innehålla olika arter, vilket då ledde till att barnen väljer att skapa en krabba och en sjöstjärna till sin havsmiljö. 

Det visade på att de skapat sig en vilja att ta ställning och agera genom det lärande (Engdahl, et.al, 2012) dem i detta storylinearbete fått erfara. I barnens samtal med varandra talade de om att det i deras uppbyggda havsmiljö inte ska finnas skräp och inte heller ska få förstöras av ohållbart fiske, exempelvis som trålning. 

Pedagogisk reflektion

Vi anser att barnen visar förståelse kring hållbar utveckling genom det sätt de valde att återskapa sin havsmiljö med fler växter och djurarter samt valet av en oförstörd havsbotten och en havsmiljö utan skräp. 

Vi har sett att barnen utvecklat ett intresse och en förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra (Skolverket, 2016).

Händelse 4

Händelse 4
Några dagar senare när barnen kom till förskolan fick de se att något hänt med deras skapade havsmiljö. Miljön hade blivit förstörd och det som tidigare fanns där fanns inte längre kvar. Det enda som låg kvar var en bit av ett fiskenät och i fiskenätet fanns Räkan Rut intrasslad. Via frågor vi ställde till barnen, som ”vad tror ni har hänt?” ”Var tror ni nätet har kommit ifrån? ” Och ”varför tror ni att det enbart är Räkan Rut som är kvar i havsmiljön?” Hade vi en önskan om att starta en tankeprocess hos barnen där de fick reflektera kring vad de tror har hänt i miljön och varför. Under händelsens gång fick barnen i gruppen reflektera kring hur fisket påverkar miljön och mångfalden i havet. De fick delge varandra tidigare erfarenheter, ta ställning och fundera över räkans mående och hur den påverkas när inga andra arter fanns kvar i miljön. Enligt WWF (2016) så förstör trålning det marina ekosystemet eftersom trålen släpas mot botten och skrapar rent det som finns. 

Pedagogisk reflektion

Genom att det enbart var Räkan Rut som låg intrasslad i nätet kvar i miljön var tanken att barnen skulle få empati för Räkan Rut och på så sätt känna att det fanns en meningsfullhet med ett hållbart fiske. Vi anser att genom att låta barnen reflektera i grupp ges dem möjlighet att lära av varandra. För att lärandet ska upplevas som spännande och lärorikt är det av vikt att miljöer byggs upp med tanken på att barn formar sin kunskap i möten med andra barn och pedagoger och i den miljön som upplevs tillåtande (Björklund, 2014).

Uppdaterad planeringsmall

Händelse 3

Händelse 3
Efter att barnen fått kunskap om hur långt tid det tar för de olika föremålen att brytas ned, fick barnen ta med det skräp de hittat i Märtas hav och gå till återvinningen för att lära sig mer om källsortering.  Innan vi gick till återvinningsstationen pratade vi med barnen om vad de trodde hände med skräpet när man slänger det på återvinningen.

Vi gick tillsammans med femårsgruppen och väl framme på återvinningsstationen fick barnen sortera skräpet som de hade med sig. Under tiden barnen gjorde detta fick vi sällskap av en kvinna som jobbar med att hämta det som vi slänger på återvinningen. Barnen tyckte att kvinnas yrke verkade intressant och ställde frågan om vad som händer med skräpet de lämnat efter sig. Genom att vi utgick ifrån barnens visade intresse för återvinningsmaterialet och kvinnans yrke och tar fasta på deras frågor, gjorde vi barnen till aktiva deltagare. (Engdahl, Karlsson, Hellman, Ärlemalm-Hagsér, 2012). Kvinnan visade att skräp som exempelvis metall kan bli en ny konservburk och skräp som plast kan bli en ny pet-flaska. Genom detta uppmärksammades barnen på vikten av att återvinna och att skräp kan återskapas och bli till nya saker.

Pedagogisk reflektion

Genom att uppmärksamma barnen på att skräp kan återanvändas för att bilda nytt, gavs dem kunskap om ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Genom att barnen fick förståelse för varför det är viktigt att skräpet hamnar på återvinningen, är förhoppningen att barnen därigenom ska bilda omsorg för sin närmiljö (Skolverket, 2016). 

Händelse 2

Händelse 2

En morgon när barnen kom till förskolan upptäckte dem att det låg skräp i den havsmiljö som de skapat. Detta ledde till ett engagemang hos barnen, eftersom de ville behålla sitt hav rent från skräp. Vi pedagoger tog tillfället i akt att spinna vidare på det som hänt. Vi frågade barnen hur de trodde att skräpet kommit dit och vad Märta tyckte om skräpet som hamnat i hennes hav. 

Tillsammans med barnen utforskade vi skräpet som fanns i Märtas havsmiljö. Vi hittade en plastpåse, fiskelina, pet-flaska, cigarettfimp och tuggummi. Vi talade med barnen om vad som händer med saker när de hamnar i vattnet. Vi uppmärksammade dem på att det tar långt tid för saker att brytas ner och att det även kan göra skada för de som lever i havet. 

Barnen fick i samma grupp som tidigare, tillsammans ta kort på skräpet och resonera och gissa hur långt tid det tar för de olika föremålen att brytas ned. Efter att barnen fått tid för reflektion gjorde vi en tidslinje med de foton barnen hade tagit på skräpet. Barnen fick gissa hur långt tid de tror att det tar för föremålen att brytas ned, vi skrev ner detta och satte upp på vår tavla. Efteråt sökte vi gemensamt i böcker och på nätet för att ta reda på föremålens faktiska nedbrytningstid. 

Pedagogisk reflektion

Genom att göra på detta sätt uppmuntrade vi barnen till attreflektera och uttrycka sina egna åsikter. De fick även ta ställning till olika etiska dilemman och frågor i vardagen (Skolverket, 2016). Genom att vi pratade om föremålens olika nedbrytningsprocesser fick barnen möjlighet att lära sig vilka rättigheter och skyldigheter människor har gentemot miljön. Björklund (2014) menar att det är viktigt att inte enbart synliggöra fakta för barnen utan att bygga på deras tankar och idéer. Detta kan man göra genom pedagogisk dokumentation, vilket vi genom fotografierna och tidslinjen använde oss av.

Händelse 1

Händelse 1

Barnen i femårsgruppen på Sjöstjärnans förskola har fått en flaskpost. Det visar sig att denna flaskpost har kommit ifrån en fisk vid namn Märta. I brevet ber Märta barnen om hjälp att finna ett rent och blått hav. Detta var inget som Märta själv upplevt, utan bara fått berättat för sig från sina farföräldrar.

Efter att barnen läst brevet från Märta uppkom en del frågor och funderingar. Vi pedagoger ställde därför frågor till barnen om hur de tror att Märta kan tänkas se ut och hur hon är som person och hur de tror att det ser ut där Märta bor. Därefter fick barnen skapa Märta. Samtliga barn i femårsgruppen fick samspela för att komma fram till hur Märta skulle se ut.

Här gavs barnen möjlighet till att utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande (Skolverket, 2016).

I skapandet av Märta och hennes miljö fick barnen tillgång till återvinningsmaterial så som papp, plastflaskor, kartonger och lådor. Även naturmaterial så som stenar, pinnar, gräs finns tillgängligt. Detta menar vi kunde ge barnen en förståelse för att olika material inte behöver slängas och köpas nytt utan att det går bra att återanvända gammalt för att skapa nya saker. Björklund (2014) uttrycker även hon att det är en god idé att använda sig av återvunnet material vid skapande i förskolan.

Efter att barnen gemensamt skapat Märta övergick de till att skapa miljön där Märta bor.

Även detta skapandet skedde gemensamt. Detta anser vi gav barnen möjlighet att utveckla sin skapandeförmåga (Skolverket, 2016).

Pedagogisk reflektion.

Genom fantasi och tidigare erfaren kunskap gavs barnen möjlighet att samtala kring olika arter och hur miljön i havet såg ut. På detta vis gavs barnen möjlighet att utveckla sitt lärande kring naturvetenskap på ett lustfyllt sätt. Eftersom de också hade tillgång till faktaböcker så kunde de bekräfta det de trodde sig veta och fördjupa sina kunskaper. Vi valde att arbeta med barnens närmiljö eftersom naturen i barnens närmiljö utgör en stor roll i arbetet med att göra relationen mellan natur och barn konkret och lättillgänglig (Björklund, 2014).

Fortsättning av skapandet

Storyline presentation

Femårsgruppen på Sjöstjärnas förskola har visat stort intresse för stranden och havet. Dem visar redan viss kunskap kring vissa arter och miljö. Därför har vi valt att fokusera vår Storyline på hållbar utveckling i havet och förskolans närliggande havsmiljö.

Tid: Nutid
Plats: Ett hav nära Sjöstjärnans förskola
Karaktärer: Fisken Märta och Räkan Rut.
Händelseförlopp: Barnen på förskolan Sjöstjärnan får en flaskpost från fisken Märta, där Märta ber barnen om hjälp. Märta letar efter ett artrikt och friskt hav, detta har hon själv aldrig upplevt utan endast hört talas om från sina farföräldrar. Nu vill hon ha barnens hjälp att finna detta.
Ålder: En femårsgrupp på 6 stycken barn.

Planeringsmall

Här kommer vår första planeringsmall. Arbetet fortgår imorgon torsdag 22/12.

Tillverkning av karaktärer och miljö

NU är vi i full gång med våra karaktärer och miljö till vår storyline. Vi har ett bestämt tema som vi följer under skapandet. Mer om detta i ett annat inlägg.

Skapandet är tänkt ska äga rum tillsammans med en barngrupp.

"Förskolan ska eftersträva att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

 

Enligt storyline är det viktigt att bygga upp en miljö för att hjälpa barnen att uppfatta storylinen som mer konkret. Karakärerna som skapas kan få valfri form, djur, människor eller andra varelser som ger berättelsen liv. Karaktärerna ska även tilldelas personligheter för att göra det möjligt för barnen att använda karaktärerna i historien.  

Välkommen till vår blogg